JAG TRODDE INTE MINA ÖRON !

Ända sen den 25 januari har jag under all ledig tid följt händelserna i Egypten. Det var ingen skillnad idag. Efter att ha varit ute och skottat snö på eftermiddagen lagade jag middag och kände mig otålig för att jag ville gå till min dator och följa ungdomarnas kamp via Twitter och Al Jazeera. Maken som nyss kommit hem hade såklart bråttom från middagsbordet för att bänka sig framför tvn och även han följa Al Jazeera.

Vi var båda nedslagna efter Mubaraks tal och i morse kom militärens besked att de inte tar över. Vi hade så stora förhoppningar igår kväll och nu var det svårt att veta vad som skulle hända.

Ungarna ville som vanligt inte äta upp och jag fick sitta kvar o truga. Så plötsligt ropar min man något men jag hör inte vad han säger. Han ropar igen och det är ungarna som hör först: HAN AVGÅÅR!

Jag tror jag flög upp för trappan ! Sprang in i tv-rummet och frågade vad som hänt. Suleiman hade ett kort tal där han sa att Mubarak lämnar över makten till militären. Jag trodde inte mina öron ! En våg av lycka sköljde genom min kropp och tårar rann nedför mina kinder. Varför gråter du mamma ? -Jag gråter av lycka för det Egyptiska folket ! Har de fest nu ? Ja det har dem och jag önskar vi kunde vara där tillsammans med våra släktingar i Alexandria.

Varje år när vi åker ner till vår lägenhet i Alexandria som är min mans hemstad så bävar jag för värmen och önskar alltid att vi inte ska stanna så många veckor. Men jag lovar att i år kommer jag inte att klaga och den här gången kommer jag att längta ner !

Jag har alltid varit frustrerad över korrupptionen och fattigdomen som man ser överallt i Egypten. Trots det är folket det mest generösa och glada jag träffat. Men allvaret och frustrationen finns där i bakgrunden och det är bara det enorma tålamod och positiva synsättet som gör att egyptens folk härdar ut dag efter dag. Men nu fick det vara nog och kraften hos folket var regimen övermäktig.

Som så många redan sagt att det verkligen är historia som skrivits. Med hjälp av Twitter och Facebook och modiga journalister, bara det ! Jag har inte varit mycket för Twitter och Facebook tidigare trots att jag haft konton där ganska länge. Men när jag upptäckt möjligheten med dessa medier så har jag ändrat inställning. Nu kan jag knappt slita mig från datorn eller mobilen och kollar hela tiden efter nya tweets. Jag följer alla aktivister och en del politiker i Egypten och det är verkligen livekänsla när man läser ungdomarnas kommentarer från Tahrir torget.

Jag kommer nog att ägna resten av min fredagskväll åt att surfa runt och läsa alla nyheter och kommentera lite också. Allt med ett stort leende på läpparna blandat med tårar ibland.

Lite bilder från min stad

Biblioteket i Alexandria

Demonstration i Alexandria